↧
Hjälpmedel
↧
Fond delar ut två miljoner
För tredje året i rad delar Jimmy Dahlstens Fond ut pengar till entreprenörer och visionärer som arbetar med att utveckla innovationer, kunskapsspridande insatser och aktiviteter som skapar engagemang för personer med nedsatt rörlighet. Mottagarna får liksom tidigare år dela på totalt två miljoner kronor.
”Årets projekt har stor spännvidd – precis som det ska vara”, säger Thomas Fogdö, medlem i juryn för Jimmy Dahlstens Fond, föreläsare och mental coach. ”Ett bra liv för personer med nedsatt rörlighet handlar både om tekniska lösningar, kunskapsförmedling och socialt engagemang. Det är sådana projekt som fonden ska stödja”.
I Sverige finns både en lång tradition av innovativ produktutveckling och ett starkt stöd för människor i behov av särskilda hjälpmedel. Trots detta kan det vara svårt att nå hela vägen fram med en ny produkt eller tjänst, vilket är uppdraget för Jimmy Dahlstens Fond att råda bot på.
”Vi vill ge projekten stöd att utvecklas till färdiga produkter och tjänster som kan komma användarna till nytta. Det är alltför många goda idéer som stannar på idéstadiet”, säger Lena Jansson, ordförande i fonden och distriktschef för Sodexo Hjälpmedelsservice.
Ett exempel på en innovation som i år får bidrag från fonden är sittsegwayn AddSeat. Företaget har utvecklat en sits för Segway som gör det möjligt för personer att få ett friare liv och lättare kunna ta sig ut på aktiviteter. En annan innovation är Moveo som tillvekar en gå-, sitt- och hoppstol som gör det möjligt för barn med grava funktionshinder att hoppa och ta sig fram utan hjälp.
I kategorin Engagemang har projektet Äldrekontakt fått medel för fortsatt utveckling. Äldrekontakt bidrar till livskvalitet för ensamma och isolerade personer genom att organisera volontärer som bjuder på fika i sina hem.
Om årets projekt
Medel från fonden delas ut i de tre kategorierna Innovation, Kunskap och Engagemang. Projekt som har tilldelats medel 2013 är:
Äldrekontakt bidrar till livskvalitet för ensamma och isolerade personer genom att organisera volontärer som bjuder på fika i sina hem och erbjuder transport med bil till och från dessa träffar. Ansa, 92 menar att träffarna är ”som en liten julafton varje gång”. Läs mer på www.aldrekontakt.se eller www.jimmydahlstensfond.se/tilldelade-projekt
Sittsegway AddSeat, sits som har utvecklats för Segway som riktar sig till personer som vill få ett friare liv och lättare kunna ta sig ut på aktiviteter och nå nya platser. Läs mer på www.addmovement.se eller www.jimmydahlstensfond.se/tilldelade-projekt
Moveo, gå-, sitt- och hoppstol som gör det möjligt för barn med grava funktionshinder att hoppa och ta sig fram utan hjälp av personal och föräldrar. Läs mer på: www.jimmydahlstensfond.se
Idéer som underlättar livet blir verklighet, nätverk för entreprenörer, uppfinnare och små företag som har idéer om produkter och tjänster som kan göra livet lättare för personer med nedsatt rörlighet. Nätverket ska underlätta förverkligandet av medlemmarnas idéer. Läs mer på: www.jimmydahlstensfond.se/tilldelade-projekt
Livskvalitet, rörelseförmåga och kostnader med skelettförankrad benprotes, studie i betydelsen av skelettförankrad lårbensprotes för patienten och för samhället. Läs mer på: www.jimmydahlstensfond.se/tilldelade-projekt
Hjulia, stolsunderrede som fästs på exempelvis vanliga köksstolar och som underlättar kortare förflyttningar för personer med aktivitetsnedsättning, exempelvis att komma intill köksbordet.
Anpassad fysisk aktivitet, läromedel och utrustning som gör det möjligt för barn utan rörelsehinder att förstå hur livet är för personer med nedsatt rörlighet.
↧
↧
Förslag från TLV: ”Låt fler sova med luftrenare”
Airsonett renar luften under natten och studier visar att patienter som sover med utrustningen får mindre allergi, inflammationen hämmas och livskvaliteten ökar. TLV konstaterar att behandlingen är kostnadseffektiv och anser att hälso- och sjukvårdens huvudmän, i huvudsak landstingen, därför kan överväga införande av behandlingsmetoden när den farmakologiska behandlingen inte är tillräcklig.
– Vi är övertygade om att TLVs positiva utvärdering kommer att bidra till att fler astmapatienter får möjlighet att leva normala liv med hjälp av Airsonett. Redan idag används Airsonett av flera hundra patienter, varav över 90 procent har uppvisat goda behandlingsresultat, säger Magnus Lundberg, ordförande i Airsonett i ett pressmeddelande.
Astma- och allergiförbundet är glada för TLV:s slutsats.
– Ofullständigt kontrollerad allergisk astma orsakar stort lidande och det är angeläget att samtliga landsting erbjuder likvärdiga möjligheter för de patienter som kan dra nytta av behandlingen, säger Maritha Sedvallson, ordförande i Astma- och Allergiförbundet.
TLV har regeringens uppdrag att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter. Rapporten ”Temperaturreglerat laminärt luftflöde vid allergisk astma” finns tillgänglig på verkets hemsida.
TLV:s hälsoekonomiska bedömning, utdrag ur rapporten:
”Det finns två publicerade hälsoekonomiska utvärderingar av behandling med TLA där kostnadseffektiviteten av Airsonett har utvärderats men som använder samma modell. Resultatet från utvärderingen visar på en måttlig kostnadseffektkvot. Därutöver har företaget tagit fram två hälsoekonomiska modeller, en för den svenska marknaden och en för den engelska marknaden. Båda dessa visar på en måttlig kostnadseffektkvot även om kostnadsdata från den engelska modellen inte är direkt överförbara för svenska förhållanden. Samtliga tre modeller har olika utgångspunkt och är 9 därför svåra att direkt jämföra med varandra. Även om utgångspunkterna är olika ger modellanalyserna ändå en uppfattning om storleken på kostnadseffektkvoten.
TLV har även gjort egna känslighetsanalyser av den svenska modellen som företaget tagit fram. Dessa analyser visar att kostnadseffektkvoten är känslig
för en förändring av de ingående parametrarna. Vid konservativa antaganden, inga kostnadsbesparingar i vården, fås en kostnadseffektkvot
om 405 000 kronor per QALY. Det vill säga TLV bedömer att kostnadseffektkvoten är måttlig. Modellen är relativt känslig för produktens
pris där en 500 kronors ökning av priset per månad leder till en ökning av kostnadseffektkvoten med 50 000 kronor per QALY. Förändring av
livskvaliteten har också en relativt stor påverkan på resultatet där en 20 procentig minskning av livskvaliteten leder till en kostnadseffektkvot om
635 000 kronor per QALY.
Underlaget till den hälsoekonomiska modellen är osäkert då det råder osäkerhet kring både behandlingens effekt och de kostnader som är
förknippade med behandlingen. Ingen av modellerna redovisar ett samhällsekonomiskt perspektiv vilket troligtvis underskattar kostnadseffektiviteten av behandlingen. ”
↧
Stelbent system hindrar mjukgörande dräkt
Elektrodressen Mollii är ett tvådelat klädesplagg med 58 elektroder
på insidan.
Nyligen bytte den namn till Mollii – från det latinska ordet mollis som betyder mjuk, flexibel och smidig.
Elektrodressen Mollii används vid spasticitet och ökad muskelspänning till följd av cerebral pares, stroke, MS, och Parkinson med mera. Dräkten som består av en byxa och en jacka och en kontrollenhet är försedd med 58 elektroder som sitter på insidan av plagget. Kontrolldosan skickar elektriska signaler via elektroderna och antagonisten till den spastiska muskeln stimuleras med ström vilket hjälper till att lösa upp spasticiteten i den spända muskeln.
Vilka av de 58 elektroderna som ska vara aktiva och med vilken intensitet förprogrammeras av förskrivaren och dräkten kan sedan användas av brukaren i hemmet. Rekommenderad användning är cirka en timme tre till fyra gånger i veckan och den avslappnande effekten varar i mellan ett och tre dygn.
Idén till elektrodressen föddes när Fredrik Lundqvist utbildade sig till kiropraktor och under studietiden försörjde sig som personlig assistent.
– Det var slumpen kombinerat med att jag la ihop ett och ett som gjorde att jag kom in på detta spår. Genom att kombinera skolmedicinens kunskaper om nervsystemet och de nyförvärvade kunskaperna inom kiropraktik kom Fredrik sin uppfinning på spåren.
– Det finns vissa vedertagna hand- grepp som man kan göra på spastiska patienter för att underlätta böjning av en led. Böjer man tårna på ett visst sätt så blir det lättare att böja knät – något som kan underlätta vid till exempel påklädning, berättar Fredrik.
Denna reflex finns även hos patienter med hjärnskador. Hos Fredrik väcktes tanken på att stimulit man gav foten skulle kunna framkallas på konstgjord väg, med hjälp av någon form av maskin och alltså inte via en personlig assistent – och det var fröet till elektrodressen Mollii. Först provade Fredrik med vibrationer på tårna men utan att uppnå några egentliga resultat. I stället testade han att koppla enligt ett antagonistmönster – att alltså aktivera de muskler som förlorat mot en spänd motståndare. Då fick Fredrik resultat och insåg att han var någonting på spåret. Han upprepade undersökningarna och fick samma resultat och försöken gick vidare till andra delar av kroppen. För att göra metoden mer lättillgänglig och användarvänlig bestämde sig Fredrik 2009 för att göra ett klädesplagg med elektroterapi inbyggt i plagget, för att på så vis slippa krångel med många sladdar och att klistra elektroder. Han testade metoden empiriskt för att säkerställa resultaten genom att framkalla effekten på samma patienter flera gånger och sedan överföra kunskapen på andra patientgrupper.
Under 2010 var Fredrik med i tv-programmet Draknästet som sändes i SVT – ett program där entreprenörer fick beskriva sina uppfinningar för att söka finansiering. Fredriks medverkan i programmet ledde till att de och anhöriga till funktionshindrade hörde av sig till honom och undrade var dom kunde få tag i dräkten. Svaret blev att uppfinningen var under utveckling men i väntan på en färdig produkt lärde Fredrik och hans team anhöriga hur man uppnår effekten genom att klistra lösa elektroder enligt samma metod. Det krävs många elektroder, tar lång tid och blir många sladdar – men trots det var det över 400 personer som använde metoden eftersom resultaten var så goda, berättar Fredrik.
Fredrik har alltid varit en uppfinningsrik person med livlig fantasi. Han har en stor tilltro till att man faktiskt kan komma på någonting nytt, att inte allt är uppfunnet redan. Men han medger att entreprenörsglädjen får sig en törn av de svårigheter han och hans företag möter för att få igenom elektrodressen som ett förskrivningsbart hjälpmedel.
– Ibland går mottagandet av nya innovationer lite trögt i Sverige. Det är synd för vi vill att patienterna ska kunna få möjlighet att ta del av produktens fantastiska effekter.
Trots att det finns mycket evidens på att elektroterapi kan hjälpa spastiska patienter efterfrågas studier på just denna produkt. Ett ganska stelbent system anser Fredrik som önskar att sjukgymnaster och arbetsterapeuter skulle få möjlighet att använda detta hjälpmedel för att aktivt kunna träna sina patienter. Förhoppningen finns att Fritt val ska öka chanserna för patienterna att kunna få dra nytta av dräkten. Det finns många patienter som vill ha dräkten men som inte har råd att köpa den osubventionerad.
I nuläget pågår en randomiserad dubbelblind studie på rehabmedicinska i Linköping och Borås. Där ska 30 patienter testas, varav hälften får en icke aktiv dräkt. Studien ska pågå under ett år. Samtidigt genomförs en studie på livskvalitet som pågår fram till 2015.
”Det var slumpen kombinerat med att jag la ihop ett och ett”
Dräkten vann i våras Robotdalen Innovation Award och prispengarna ska användas till att vidareutveckla produkten. Företaget har även tilldelats pengar från Jimmy Dahlstens Fond som delar ut medel för att hjälpa entreprenörer och visionärer att förverkliga idéer som kan skapa nya möjligheter för personer med nedsatt rörlighet. Och Fredriks arbete går vidare för att se till att funktionshindrade får ta del av ny teknik som kan hjälpa dem till ett friare liv.
↧
”Hjälpmedel är en förutsättning”
Född och uppvuxen i Stockholm hade Anki Forsberg länge haft en önskan om att flytta tillbaka till Sörmland. Hon hade bott i Gästrikland i många år, arbetat som narkossköterska och som chef för ambulansen, men när tjänsten som verksamhetschef för hjälpmedelscentralen i Sörmland utlystes tog Anki chansen att flytta ner igen. Det var mycket annat med tjänsten som också tilltalade henne, förutom läget.
– Dels tycker jag om att verksamheten inte är en del mitt i hälso- och sjukvården utan att vi tillhör en liten och välskött förvaltning lite grann i utkanten. Dessutom är verksamheten intäktsfinansierad och inte anslagsfinansierad vilket ger mig som chef ett helt annat handlingsutrymme. Jag har nu möjlighet att erbjuda mina kunder det dem vill ha helt enkel genom att sätta en prislapp på det. Posten som verksamhetschef har hon haft sedan januari 2003.
Hur ser er organisation ut?
– Vi ökar enormt men det tror jag gäller generellt för hela Sverige. Hjälpmedel är ju en förutsättning för att kunna skriva hem patienter från sjukhus och för att människor ska kunna klara sig längre i sina hem och inte behöva flytta till särskilda boenden. Sedan jag började har vår verksamhet ökat med cirka 20 personer och jag ser ingen avmattning än.
Hjälpmedelscentralen i Sörmland är en omfattande organisation som hanterar både rörelsetekniska hjälpmedel, medicinska behandlingshjälpmedel, inkontinens, kognition, kommunikation, hörsel i hem och skola och synhjälpmedel.
– Det vi inte hanterar är i stort sett ortopedtekniska hjälpmedel och hörapparater.
Totalt arbetar 71 personer fördelat på Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping uppdelat på fyra sektioner: konsulentsektionen, teknikersektionen, som är den största gruppen, lager/logistik samt administration.
Sedan 2010 arbetar hjälpmedelscentralen i Sörmland behovsprövat med en webbaserad behovstrappa.
– Tidigare var vi produktinriktade och tittade på vilka kriterier en person behövde uppfylla för att få en viss produkt. Anki berättar om ytterligare ett verktyg som är under utveckling. Det är ett verktyg som ska kunna hjälpa förskrivarna med prioriteringar gällande när man ska förskriva och när man inte ska förskriva utifrån ett kostnads/nytta-perspektiv.
– Det pågår just nu ett arbete kring detta i Uppsala där en modell testas. Det handlar om att ge förskrivarna stöd i beslutandet av när det är rimligt att förskriva ett hjälpmedel sett till kostnaden för hjälpmedlet och den nyttan det gör för den enskilde. Denna bedömning görs redan i dag av förskrivarna men förhoppningen är att ett sådant verktyg ska göra att bedömningen blir ännu mer objektiv och mer lika över länet. Dessutom ger verktyget förskrivarna något att luta sig mot när dem ska ta diskussionen med brukarna, förklarar Anki.
Hur gör ni för att utveckla er verksamhet?
Varje år gör vi brukarenkäter för att få service och bemötande bedömt. Förra året gick vi även ut med en enkät till förskrivarna och frågade hur nöjda dem var och vilka synpunkter de hade på oss och vi fick in några förbättringsområden som vi nu arbetar med, bland annat tillgänglighet. Nu under oktober går vi ut med en enkät till de som är kostnadsansvariga. Anki har en tanke om att på sikt förstärka verksamheten med en ny befattning som jobbar med kundvård.
– När kunderna blir tillräckligt missnöjda så träffas vi och försöker reda ut och lösa problemet men jag vill inte att vi ska sitta i baksätet på det sät- tet utan jag vill att vi ska arbeta proaktivt. Jag vill att vi ska vara ute mer och ha mer regelbunden kundkontakt så att vi hela tiden kan förändra, förbättra och förebygga.
Anki har även gjort försök att ha nära och regelbunden kontakt med brukarna men det är svårt.
– På våra brukarråd som vi har två gånger om året är det oftast samma personer som dyker upp och det är samma frågor som diskuteras – det blir inte representativt alls. I samband med att landstinget införde Fritt val skicka- des information ut till samtliga 33 000 brukare i landstinget. I detta utskick ställdes även frågan om dem var intresserade av att vara med och aktivt ge sina synpunkter men responsen var dålig.
– Jag saknar kontakten med de bru- karna som är aktiva i samhället, de som förvärvsarbetar. Men det är inte så lätt, menar Anki.
Hur har förskrivningen av hjälpmedel förändrats de senaste åren? Ser ni några trender?
– Samma trend som varit de senaste åren; att de medicinska behandlings- hjälpmedlen hela tiden ökar. Framför allt CPAP som ökar med 10-15 % varje år. Andra grupper som ökar stort är de kognitiva hjälpmedlen och de sin- nesstimulerande som främst används inom psykiatrin. Förskrivningen av decubitusmadrasser ökar också vilket hänger samman med att man vårdas i hemmet i större utsträckning. De rörel- setekniska hjälpmedlen ligger däremot ganska konstant, konstaterar Anki.
De nya kommunikativa och kognitiva hjälpmedlen har gjort sitt intåg på allvar – hur påverkar det er och vilka nya utmaningar innebär det?
– Dels innebär de nya hjälpmedlen att nya brukargrupper har kommit till. Bland annat når vi nu personerna med ADHD som är en stor brukargrupp bland de kognitiva hjälpmedlen. Många av dessa hjälpmedel är appar till smarta telefoner och surfplattor och i Sörmland har man beslutat att bistå brukarna med kunskap och ge dem vägledning i den djungel av appar som finns. Vi har däremot ingen ambition hos oss att ta in dessa produkter som hjälpmedel men jag vet andra landsting som tänker annorlunda.
Av tradition har man inom hjälpmedelsvärlden sagt att när ett hjälpmedel blir var mans egendom så ska det fasas ut som hjälpmedel. Exempel på detta är till exempel hushållsassistenter och tvättmaskiner som tidigare klassades som hjälpmedel, även datorer för vuxna fasades ut för några år sen.
– Men produkter som smarta telefoner och surflattor finns ju redan ute i han- deln och är var mans egendom. Vi kommer inte att tillhanda hålla produkterna men vi kan vara experter på apparna och bistå med den kunskapen, förklarar Anki. Andra landsting som däremot förskriver till exempel smarta telefoner som hjälpmedel menar att det är en billigare lösning än hjälpmedel med motsvarande funktion som till exempel en handifon.
– Det är olika sätt att resonera och jag tror inte att det finns något som är rätt eller fel.
Hur ser relationen ut till leverantörerna?
– Det var en period för några år sedan då relationen var ganska kylig mellan leverantörerna och hjälpmedelsenheterna. Då tog vi i sju klövern initiativet till ett möte mellan oss och leverantörerna. Ett möte där vi kunde träffas och prata om sådant som berörde båda parter och detta föll väldigt väl ut och pågår än idag med möten ett par gånger om åren.
När vi pratar med innovatörer av nya hjälpmedel beskriver dem det ibland som nästan hopplöst att komma in på hjälpmedelscentralernas hyllor. Är det ett tufft system?
– Tidigare hade ju HI en aktiv roll gällande dessa frågor och innan vi började upphandla så upplevde leverantörerna att det var lättare att komma in på hyllorna. Då kunde leverantörerna ta kontakt med konsulenten inom det området och visa upp sin nya produkt. Sen var vi ju fria att köpa det. Men vi måste ju naturligtvis upphandla alla hjälpmedel enligt lagen om offentlig upphandling. Det råd jag brukar ge leverantörerna när dom ringer mig är att närvara på de olika hjälpmedelsmässor som finns så att dom får möjlighet att visa upp sina produkter. Vi försöker även inför varje upphandling att bjuda in leverantörer så att dom får visa sina produkter.
Fast Anki menar att det visst går att komma in med nya produkter i sortimentet. Ett lysande exempel är den ökande förskrivningen av hjälpmedel inom psykiatrin där de sinnesstimulerande hjälpmedlen, som bolltäcken och kedjevästar, ökat oerhört.
– För fem – sex år sedan fanns inte denna typ av hjälpmedel och idag är det den tredje största gruppen av alla hjälpmedel som vi köper in. I börjar förskrev vi denna typ av hjälpmedel på särskilda beslut och sedan utvärderades dem efter ett halvår. Utvärderingarna visade på fantastiska resultat och produkterna blev förskrivningshjälpmedel. Den möjligheten finns ju för alla nya typer av hjälpmedel – även om man enligt rådande regelverk inte får förskriva dem så kan man göra en särskild ansökan och få den prövad av de kostnadsansvariga som sedan fattar beslut.
När vi talar med hjälpmedelsföretag önskar dem att det inte bara ska vara priset som avgör en upphandling. Är det så att lågt pris alltid vinner?
– Det är en myt. Men det har varit ett lärande för både oss och leverantörerna. När vi började upphandla för cirka 10 år sen så fick vi ju börja från början och lära oss, ingen part kunde detta. Men självklart ska lägsta pris styra när lägsta pris är befogat. Vissa billiga och enklare produkter är inte lönsamma att serva och återanvända utan de kan kasseras när de lämnas in – och då är det ju viktigt att priset är låg. Medan dyrare hjälpmedel ska kunna återanvändas år efter år och då är kvaliteten en avgörande faktor i kravspecifikationen.
Vilka är de största utmaningarna ni står inför de kommande åren?
– Från regeringens håll är det tydligt att man vill öka brukarens delaktighet och inflytande, vilket jag tycker är väldigt positivt. Men det är något vi måste jobba med inom organisationen. Alla inom hjälpmedelsverksamheterna är inte helt mogna för detta ännu och nu när hjälpmedel ska bli en del av 1177 känner jag igen argumenten från när Fritt val var nytt. ”Hur ska brukaren kunna välja själva och vem tar ansvar för om det blir fel?”. Fritt val drog igång som ett projekt 2007–2009 och permanentades 2010, men Anki beskriver att det fortfarande finns ett motstånd till detta hos vissa av förskrivarna. Men det är en övergångsperiod tror hon.
↧
↧
Hon vill öka delaktigheten
Maria Larsson, barn- och äldreminister.
Om mindre än ett år är det riksdagsval och både sittande regering och oppositionen vässar sina argument. Vi lät barn- och äldreministern Maria Larsson (kd) svara på frågor om fritt val och nya innovationers möjligheter.
Vilka frågor kommer ni främst att driva fram till valet, inom segmentet hjälpmedel?
– Vi kommer att driva vidare att möjligheterna till val av hjälpmedel och inflytande i övrigt på hjälpmedel, utvecklas vidare, svarar Maria Larsson.
Hur tycker ni att möjligheten till Fritt val av hjälpmedel har fallit ut?
– Erfarenheterna från försöksverksamheten med Fritt val av hjälpmedel i de tre landstingen är positiva. Försöket har skapat en god grund för en fortsatt utveckling mot ett ökat inflytande för den enskilde i hjälpmedelsförsörjningen. Brukare som använt sig av möjligheten till så kallat Eget ägande och som därmed valt ett hjälpmedel utanför landstingets eller kommunens upphandlade sortiment har sett många fördelar med det fria valet.
När vi talar med hjälpmedelskonsulenter i landet menar flera att trycket inte har varit så stort bland brukarna att nyttja möjligheten till Fritt val och Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter upplever inte frågan som så stor och aktuell. Hur ska ni få fler personer att använda detta?
– Jag är övertygad om att i takt med att fler personer får ökade möjligheter och fler landsting rör sig i riktning mot ett friare val, så kommer också den möjligheten att användas av fler. På nationell nivå ska vi via förslagen i en planerad proposition om hjälpmedel, ytterligare stimulera en positiv utveckling. Vi har även ett pågående utvecklingsarbete för en informationsportal inom 1177, Hitta och jämföra hjälpmedel, som vi satsar 19 miljoner kronor på under tre år, som också kommer att driva på utvecklingen.
Hur ser nyttjandet av Fritt val av hjälpmedel ut i olika landsting?
– Vi har anledning att tro att det är stor skillnad, med tanke på att landstingen i varierande grad gått mot ett friare val av hjälpmedel. En närmare redovisning av aktuell situation väntar vi nu i höst, eftersom Hjälpmedelsinstitutet har frågat landstingen hur det ser ut.
Flera entreprenörer på innovativa hjälpmedelsföretag beskriver ett regelverk som gör det nästa omöjligt för dem att komma in med nya produkter på hjälpmedelscentralernas hyllor. Ny teknik kommer inte de funktionshindrade tillgodo menar dem. Har vi ett strängt system?
– I dag finns allt fler konsumentprodukter som kan fungera som viktiga hjälpmedel på marknaden. Det finns inga lagliga hinder mot att landsting och kommuner ska kunna förskriva konsumentprodukter som hjälpmedel. Landsting och kommuner bestämmer dock själva vilka produkter som ska kunna förskrivas. Hjälpmedelsinstitutet har i uppdrag (av SKL) att genomföra en utredning om konsumentprodukter som alternativ till eller komplement till hjälpmedel. Utredningen ska avse vilka produktområden som ska omfattas och en kartläggning av vilka konsumentprodukter som i dag används som alternativ till hjälpmedel ska göras.
I dag går allt fler barn med särskilda behov i vanlig skola istället för som tidigare i särskola. Vad har ni gjort för att hjälpa skolorna att möta de nya behov som detta innebär?
– Vi har gjort väsentliga resursförstärkningar till skolan och förstärker nu för en tillgänglig elevhälsa under tre år med sammanlagt 650 miljoner kronor.
Under 2014 kommer informationsportalen Hinfo att stå klar. Varför är Hinfo bra? Borde inte hjälpmedelskonsulenterna få vara experter på området?
– Det står inte i något slags motsatsförhållande, menar Maria Larsson. Vår satsning på information inom 1177, Hitta och jämföra hjälpmedel, kommer att hjälpa den enskilde att orientera sig på en allt större marknad och ger kunskap för att kunna göra ett ”informerat val”. Jag är övertygad om att hjälpmedelskonsulenterna jämte en allt kunnigare brukare kommer att fortsatt ha en viktig funktion att fylla.
↧
Bättre koll på bollen
Marie Paulson har alltid haft två stora intressen: bollar och kreativitet. När hennes son Daniel var liten fanns bollar ofta i centrum för leken. Marie, som ända sedan barndomen tyckt om pingis, visste att en bordtennisboll var svår att hantera för en fyraåring.
Hon började fundera över hur sonen skulle kunna ha roligt med en bordtennisboll.
– För att ha kul med den lilla bollen måste man känna att man kan lyckas med den.
Med hjälp av tandtråd som hon fäste i pingisbollen och som hängdes upp i dörrkarmen, kunde sonen slå på bollen om och om igen utan att den försvann under ett bord eller en soffa. Pingisbollen med linan blev flitigt använd av dem båda och förlagan till Maries kommande uppfinning Swing Ping Pong var född.
Flera år senare ville Marie Paulson att andra skulle ha glädje och nytta av denna typ av träning. Hon bestämde sig för att utveckla idén till en produkt, som skulle vara lättanvänd men också prismässigt överkomlig. Sagt och gjort. Marie började rita på den första prototypen och Swing Ping Pong kom till världen.
Swing Ping Pong sätts enkelt upp i överdelen av en dörrkarm, tak eller gymnastikbom med hjälp av kardborrefästen. Bollen dras ner till spelarens navelhöjd och efter avslutad träning vevas linan in med en liten ratt. Det är lätt för tränare, sjukgymnaster eller föräldrar att stå bakom och hjälpa till med slag och rörelser.
Genom sin konstruktion med en höj- och sänkbar lina pendlar bollen alltid tillbaka till utövaren, som får möjlighet att träna i sin egen takt och efter sin egen förmåga. Bollen utgörs av en bordtennisboll, som med fördel slås an med en bordtennisracket. Designen är ergonomiskt greppvänlig, enkel att sätta upp och ta ner och kan manövreras med endast en hand. Redskapet ger möjligheter att träna på motorik och känsla genom att rörelseschemat lär timing och bedömning av hur hårt man kan slå på en boll.
– Vissa barn har bara två lägen – antingen full kraft eller ingen kraft alls och inte alltid med rätt timing. På så sätt kan Swing Ping Pong hjälpa dem att utveckla känsla i relationen ögaoch handkoordination, förklarar Marie.
Marie Paulson, som är utbildad vid gymnastik och idrottshögskolan, GIH, har god kunskap om kroppens ergonomiska förutsättningar och biomekanik och hon har studerat design vid Högskolan i Borås. Marie har tidigare jobbat som idrottslärare, bland annat med barn och ungdomar med olika former av funktionsnedsättning och utvecklingshandikapp och hon säger att det är underbart att se hur det fullkomligen lyser i ögonen på barnen när de gång på gång lyckas träffa bollen. Men det är inte bara ett roligt träningsredskap. Träningen har visat sig ha god effekt vid habilitering .
Lars Kristén och Mikael Jonasson, forskare vid Högskolan i Halmstad, har gjort en forskningsstudie på Swing Ping Pong inom barnhabiliteringen. Under ett halvår följde man ett antal barn och ungdomar som fick träna med Swing Ping Pong. För att stärka och skapa nya förbindelser mellan nervsynapser krävs en frivillig, repetitiv träningssituation. Detta innebär att handlingen måste upplevas givande och rolig för att vilja utföras. Man måste också se att man kan lyckas med det man gör och att det sker en utveckling. Forskarna menar att träningshjälpmedlet uppfyller dessa kriterier.
Produkten fungerar även som träningsredskap för elever med funktionsnedsättning och utvecklingshandikapp. Byttorpskolans träningsskola år 2–4 i Borås fick två prototyper av uppfinnaren Marie Paulson och har sedan dess schemalagt träning med Swing Ping Pong flera dagar i veckan. Och några av barnen har tagit steget att börja träna i en förening.
Ett neuroteam för strokepatienter på Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm har beställt Swing Ping Pong och Norges största rehabiliteringssjukhus i Oslo vill använda produkten i sin träning. Men produkten är inte bara lämplig i rehabilitering och träning av nedsatt förmåga. Marie kallar sin uppfinning för ett träningshjälpmedel för barn och vuxna med eller utan funktionsnedsättning från 3 – 103 år.
Fungerar produkten som tänk på svenska bordtennismarknaden kommer den, genom ett samarbete med Tomas Berner förbundskapten för Svenska Bordtennislandslaget under J-O Waldners och Jörgen Perssons tidiga år i landslaget och tidigare VD på STIGA, att visas på den stora internationella sportmässan ISPO i Tyskland.
Marie har blivit nominerad till det europeiska innovationspriset EUWINN award med sin produkt. Hennes mål är att sprida kunskapen om träningsmetoden till alla som kan ha nytta och glädje av den. En EUWINN award skulle ge ökad publicitet och legitimitet kring produkten och därigenom ge fler möjlighet att få kännedom om träningsmetoden, menar Marie.
Swing Ping Pong, som har patent och flera mönsterskydd, tillverkas i Sverige och är världens första bordtennisrelaterade produkt med vetenskaplig forskning bakom sig.
Själv beskriver Marie Swing Ping Pong som en produkt med ett stort mänskligt värde.
– Storheten ligger i all den glädje som träningen skänker sina utövare. Det är ett träningshjälpmedel och en träningsmetod för öga och handkoordination, motorik och koncentration, men det är också en innovation där alla får uppleva känslan av att lyckas.
↧
14-15/5 Hjälpmedel & välfärdsteknologi
Hjälpmedel & välfärdsteknologi är mässan där framtid och innovation står i fokus. Syftet med detta forum är att presentera produktnyheter, ta upp aktuella ämnen genom seminarier och därmed öka förutsättningarna för en kvalitativ och tillgänglig vård och omsorg. Här möts hjälpmedelscentraler, beslutsfattare, vårdpersonal, brukare och alla som har ett intresse för hjälpmedel.
Fokus på nyheter
En nyskapande mässa med massor där du får se massor av nyheter!
Fokus på innovationer
Här får du testa och uppleva de senaste innovationerna inom hjälpmedel!
Fokus på framtiden
Det här är mässan där du som jobbar i branschen eller själv har en funktionsnedsättning tillsammans med leverantörer, innovatörer och tillverkare skapar framtidens hjälpmedel!
Datum: 14-15 Maj
Tid: 9.00-16.00
Plats: Färs & Frosta Sparbank Arena i Lund
Läs mer och anmäl dig på:
↧
”Som organisation behöver vi lära känna varandra”
Den 30 april upphörde Hjälpmedelsinstitutet och delar av verksamheten införlivades i Handisam som den 1 maj bytte namn till Myndigheten för delaktighet. Samtidigt tillträdde nya generaldirektören Anne Holm Gulati.
Namnbytet från Handisam till Myndigheten för delaktighet ska enligt barn- och äldreminister Maria Larsson markera det mer samlade uppdrag myndigheten får inom funktionshinderpolitiken, det tvärsektoriella perspektivet och uppgiften att stimulera och utveckla kunskapsbildning vad gäller tillgänglighet, funktionsnedsättning och miljö. Myndigheten har enligt instruktionen till uppgift att främja respekten för och medvetenheten om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt att ur ett rättighets-, mångfalds-, jämställdhets- och medborgarperspektiv verka för full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning i alla åldrar och för jämlikhet i levnadsvillkor.
Som generaldirektör för den nya myndigheten har av regeringen utsetts Anne Holm Gulati. Anne Holm Gulati är jurist med domarbakgrund och hon har under många år varit chef med ansvar för bland annat rättsliga frågor, myndighetsstyrning och organisationsfrågor i Justitiedepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet och Kulturdepartementet. Anne Holm Gulati har också varit överdirektör för Kriminalvården samt arbetat med ledningsfrågor i Socialstyrelsen.
Vad är det första du kommer att fokusera på som nytillträdd GD för Myndigheten för delaktighet?
– Först och främst är jag mycket hedrad och glad över det uppdrag som regeringen har gett mig. Inledningsvis är det viktigt att vi i myndigheten diskuterar och konkretiserar den instruktion som regeringen nyligen beslutat. Vad är det Myndigheten för delaktighet ska uträtta och hur? Jag vet att det också finns flera regeringsuppdrag som redan pågår. Som organisation behöver vi lära känna varandra och hitta bra former vårt interna arbete. För egen del vill jag sätta mig in ordentligt i sakfrågorna, både med hjälp av myndighetens kunniga medarbetare och med hjälp av de viktiga samarbetspartners som finns.
Hur ska all kunskap som HI stod för förvaltas i den nya myndigheten?
– Myndigheten för delaktighet tar över vissa delar av Hi:s verkamhet och i de delarna följer berörd personal med. På så sätt säkras kunskapsöverföringen. Vad gäller övriga delar av Hi:s verksamhet har jag inte överblick men utgår från att det förts och förs diskussioner om den frågan med berörda parter och intressenter.
HI arbetade med frågorna om innovation på hjälpmedelsområdet. Hur kommer nya myndigheten att arbeta med detta?
– Främjande av innovationer finns med i instruktionen för Myndigheten för delaktighet. Hur det arbetet kommer att bedrivas får jag återkomma till längre fram.
Vilka är de stora områdena/frågorna som myndigheten kommer att arbeta med det kommande året?
– Det finns flera pågående regeringsuppdrag bl.a. om digitala trygghets- och servicetjänster och om tillgänglighet i vallokaler. Ett stort, viktigt och kontinuerligt arbete handlar om uppföljning av funktionshindersarbetet på olika nivåer i samhället. Redan nu den 15 maj publicerar myndigheten intressanta resultat från årets uppföljning. I övrigt är även detta en fråga som jag kommer att kunna besvara närmare efter att jag har tillträtt.
↧
↧
Hallå där, Christer Fuglesang!
Christer Fuglesang är astronaut, kosmonaut och den första svensken i rymden. Vi tog oss ett snack med honom om innovation.
Vad kännetecknar god innovation?
– Det handlar om att kunna upptäcka behov och gå hela vägen från idé till att få fram en produkt och få ut den på marknaden. En del idéer och produkter är uppenbart bra och efterlängtade men det finns även sådant som vi först inte vet att vi har behov av men som efter ett tag visar sig vara mycket användbart.
Om problem uppstår i rymden måste man ofta kunna lösa dessa på egen hand. Kan man träna sin förmåga att hitta lösningar?
– Ja det kan man absolut! Man kan träna upp allt. Att träna på att lösa problem, både teoretiskt och praktiskt, gör oss till bättre problemlösare.
Är du uppfinningsrik?
– Nej det vill jag inte påstå. Jag är rätt okej på att hitta lösningar men jag är ingen innovatör, ingen uppfinnare. Men som astronaut är det bra att ha förmåga till en viss uppfinningsrikedom ifall det skulle uppstå en problemsituation.
Berätta om något tillfälle under dina rymdresor då du har behövt vara extra innovativ.
– Under sista rymdpromenaden på min första resa så var det en solpanel som trilskades och inte vill fälla ihop sig som den skulle. Vi hade inga verktyg för att lösa detta och dessutom ligger solpanelerna i högspänning så vi fick improvisera utifrån det vi hade att tillgå. Med hjälp av det vi hade ombord så fixade min astronautkollega och jag ihop en extra lång petmojäng som vi säkrade med isoleringstejp.
Vad händer om man blir sjuk eller skadar sig i rymden?
– Det finns mycket medicinsk utrustning och mediciner med ombord. Man kan dra ut tänder, plåstra om, sy ihop sår och sätta kateter ifall så kallad urinblockad uppstår. Dessutom finns alltid en läkare tillgänglig via kontakten med marken.
Är man som astronaut med i utvecklandet av produkter och processer inför rymdresan?
– Ja det händer. Det gäller framför allt när det är saker som ska användas första gången. Vi astronauter är med och testar och ger vår input utifrån användaraspekten och är med och utformar sakerna så som vi tycker är bra och mest praktiskt.
Vad har du för tips på vägen till uppfinnare och innovatörer i Sverige som kämpar hemma på kammaren med sina idéer eller kanske befinner sig i ett uppstartsskede av en efterlängtad verksamhet?
– Det är bra att ha drömmar och försöka manövrera sig mot dem. Men man ska inte ha orealistiska drömmar och inte heller lägga hela sin livslycka på att just denna dröm ska bli sann. Men visst ska man ha drömmar och mål och för att nå dit gäller det att se tillfällena när de dyker upp och att ha ett bra självförtroende. Skapa delmål, för det är tillfredställande att nå mål och då bygger man självförtroendet.
↧
Så ska vi stärka innovationskraften i offentlig verksamhet
I början av april gick den stora konferensen Wohit , World of health IT, av stapeln i Nice. Konferensen inleddes med ett svenskt seminarium som leddes av Daniel Forslund, chefsstrateg på Vinnova och Anna Lefevre Skjöldebrand, vd Swedish Medtech.
Även om huvudfokus för konferensen var eHälsa så kan det som diskuterades utan tvekan appliceras på all typ av innovation inom hälso-sjukvård och omsorg. Daniel Forslund inledde dagen med att tala om Vinnova innovationsarbete.
– Vi stödjer offentlig innovationskraft i alla faser men ska öka fokus på införande, användning och nyttiggörande.
Stora medel satsas på idéutveckling och förstudier men inte tillräckligt på införande och användning – något som nu ska förändras. För att förstärka innovationskraften i offentlig verksamhet har Vinnova definierat tre fokusområden:
- Öka kunskapen om hur innovationer kan lösa verksamhets- och samhällsproblem.
- Bygga strukturer för att fånga upp, testa och mäta samhällsnyttan med innovationer.
- Öka kapaciteten att snabbare använda och sprida innovationer.
För att detta ska komma tillstånd behövs bland annat en höjning av kompetensen och förmågan hos politiker och chefer på alla nivåer att driva och efterfråga innovation. Det behövs också fungerande ersättningssystem som premierar snabbt införande av innovationer i vård och omsorg.
De flesta politiker har idag insett vikten av att lyckas implementera innovationer men alla vet kanske inte ännu hur deras del i vårdens innovationsarbete ser ut, menar Daniel Forslund.
– Den politiska nivån har en nyckelroll för att skapa ett öppet innovationsklimat i vården där nytänkande belönas och det finns tid att utveckla verksamheten och där det är tillåtet att ibland göra fel för att sedan kunna hamna rätt. Vi behöver göra mer för att få politiker som aktivt driver en innovationsagenda och använder nyskapande lösningar för att möta nya samhällsutmaningar.
Idag driver Vinnova flera testbäddar, långsiktiga strukturer för att testa, pröva och påvisa nyttan med innovationer, inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen.
– Att etablera testbäddar inom hälso- och sjukvården var vårt första steg för att öppna upp den offentliga sektorn för att pröva och utvärdera innovationer. Vi har nu gått vidare och etablerat ett tiotal testbäddar inom äldreomsorgen, där exempelvis hjälpmedel och bemötandefrågor är en viktig del. Nästa steg som öppnar nu i vår är att vi öppnar en utlysning för testmiljöer för digitalisering i skolan, där nya IT-baserade läromedel ska kunna prövas och utvecklas och nya former av pedagogik och undervisning som fullt ut tillvaratar teknikens möjligheter kan tas fram. Jag tror vi behöver ett nätverk av samspelande testmiljöer med olika profil så att alla företag, forskare och entreprenörer får en enklare väg fram till en offentlig köpare – då skapar vi både tillväxt och samhällsnytta.
↧
Hur gör jag med min affärsidé?
Nya innovationer är en förutsättning för framtida utveckling – hjälpmedelsområdet är inget undantag. Men hur går man vidare när man väl kläckt en bra affärsidé? Vilket stöd finns att få?
För att kunna möta framtidens utmaningar behövs innovationer – och det krävs ett gott innovationsklimat i Sverige. Det handlar både om att med stöd för fortsatt innovation komma på hållbara lösningar för att klara av demografiförändringen som vi står inför och att säkra en ekonomisk tillväxt. Ett gott innovationsklimat lägger grunden för fler jobb, ett mer hållbart samhälle med bättre livskvalitet för alla invånare och tillväxt i alla delar av landet. Staten har en viktig roll för att bidra till fortsatt goda förutsättningar för innovationer i Sverige men det är enskilda aktörer som står för idéerna. Så hur gör man om man har en bra idé? Vilken hjälp finns att få? En bra väg att gå är att på olika sätt få stöttning av en inkubator eller i en science park. I Sverige finns en rad aktörer som genom att förse nya och befintliga kunskapsföretag med goda förutsättningar för utveckling hjälper till att skapa nya jobb och regional tillväxt.
Inkubatorer
En företagsinkubator är en organisation vars syfte är att främja och underlätta nystartade företags väg mot tillväxt och lönsamhet. I en inkubator får man tillgång till professionell rådgivning genom processens alla delar och man kan byta erfarenheter med andra entreprenörer i en inspirerande miljö. Man erbjuds affärsstöd, teamutveckling och nätverk till finansiering.
Science Parks
En science park, även kallat teknik- eller forskningspark, är en aktör som driver mötesplatser mellan människor, idéer och kunskap. Ofta finns en nära anknytning till ett närliggande universitet eller högskola. Här kan unga utvecklingsföretag få en möjlighet att växa sig starka. Företagen i parken får förutom en kreativ och utvecklande miljö också tillgång till en gemensam reception, möteslokaler, posthantering och annat som kan underlätta företagandet. Parken utgör en aktiv och neutral plattform för utvecklingsprocesser och många svenska science parks erbjuder även olika typer av affärsnätverk, utvecklingsprojekt samt tillgång till utvecklingsmiljöer såsom laboratorier samt test- och demonstrationsmiljöer. Ofta erbjuds också tjänster inom affärsutveckling, finansiering eller stöd för att nå den internationella marknaden.
För vem?
Till en inkubator eller science park kan man vända sig om man har en innovativ affärsidé som man vill utveckla, om man är forskare och vill kommersialisera ett forskningsresultat eller om man är en offentlig aktör som vill samverka med näringslivet. Även befintliga företag som vill ha stöttning i utvecklandet av nya produkter och tjänster är välkomna att söka.
Hur går det till?
Den som har en innovativ affärsidé kan vända sig till en inkubator för att diskutera och få sin idé testad. Efter en utvärdering av affärsidéns potential till tillväxt och lönsamhet, genomförbarhet och genomgång av risker kan inkubatorn besluta att medge deltagande i inkubatorns affärsprogram. Ett inkubationsprogram kan pågå alltifrån några månader upp till tre år och under denna tid kommer företaget att få hjälp med att utveckla sin affärsidé och hjälp med att söka finansiering genom till exempel såddfonder och affärsängelnätverk. Oftast är det kostnadsfritt att vara antagen till en inkubator men kostnader för kontorsplats och liknande kan tillkomma.
Det statliga inkubationsprogrammet
Det statligt ägda bolaget Almi Företagspartner AB har till uppdrag att skapa tillväxt och förnyelse i näringslivet genom finansiering i kombination med rådgivning. Almis verksamhet ska utgöra ett komplement till den privata marknaden avseende företags behov av finansiering, rådgivning och affärsutveckling. Bland annat erbjuder ALMI långivning som syftar till att komplettera den befintliga lånemarknaden genom att erbjuda riskvilliga lån när till exempel banker inte gör det. Dessutom ansvarar ALMI för det statliga inkubationsprogrammet BIG Sweden, Business Incubation for Growth Sweden som arbetar med att kvalitetssäkra och utveckla Sveriges inkubatorer. Programmet består av kompetensutveckling och finansiering till utvalda inkubatorer som påvisat bäst resultat. Från och med den 1 januari 2015 övertar VINNOVA ansvaret för det statliga inkubationsprogrammet.
Verksamhet pågår
Inkubatorer och science parks samlar människor och idéer från alla branscher och vetenskaper. Vård och omsorg är inget undantag. Som exempel kan nämnas Ängens forsknings- och innovationslägenhet som är en gemensam satsning av robotikforskningen vid Örebro universitet, Örebro läns landsting, Robotdalen, NovaMedTech samt ett tiotal företag inom olika branscher. I lägenheten utvecklas, testas och visas ny teknik och smarta lösningar för äldres hemmamiljö som ska syfta till att ge äldre bättre livskvalitet, större självständighet och högre integritet. Örebro Science Park har i uppdrag att underlätta samverkan mellan de olika aktörerna. Ytterligare ett exempel, i raden av många, är Hälsans nya verktyg i Östergötland där tätt samarbete med inkubatorn LEAD, Mjärdevi Science Park och Norrköpings Science Park syftar till att stötta utvecklingen av nya produkter och tjänster som ska kunna möta framtidens ökande vårdbehov. Syftet är effektiv vård och omsorg och ökat oberoende och projektet ska stödja behovsmotiverad forskning inom vård och omsorg och skapa förutsättningar för samarbeten mellan näringsliv, forskning och vårdgivare.
Branschorganisationen i Sverige
Sedan 2005 finns branschorganisationen SISP, Swedish Incubators & Science Parks i Sverige men har en 25-årig bakgrund då föreningen grundades genom en sammanslagning av de två ideella föreningarna SwedSpin och SwedePark. Idag har SISP 65 medlemmar som sammanlagt driver verksamhet på drygt 70 platser i Sverige – över 40 inkubatorer och drygt 30 science parks. Här samlas mer än 5000 kunskapsintensiva tillväxtföretag som tillsammans har över 70 000 personer sysselsatta.
↧
Branschens årsmöte gav hopp
Branschorganisationens vd Anna Lefevre Skjöldebrand inledde årsmötet den 14 maj med att visa svart på vitt hur läget är för branschen. Det var få ljuspunkter. Företagen lämnar landet och exporten minskar. Därefter gav hon frågan till efterföljande talare: Vad ska vi göra?
Industriledarna Carl Bennet från Getinge och Torbjörn Kronander från Sectra (och ny krönikör i MedTech Magazine) höll med om att läget är allvarligt, men de verkade inte sakna hopp och förslag på lösningar. Göran Persson, tidigare statsminister och nu bonde och styrelseordförande i Cambio däremot, var odelat positiv.
– När jag gjorde min ryggoperation gogglade jag och fann all kunskap jag behövde för att känna mig kunnig inför operationen. Det var första gången jag insåg kraften i internet, sa Göran Persson.
Årsmötet hade temat ”Vården i politiken – med fokus på medicintekniken” och det var utgångspunkten för talen som följde.
Carl Bennets lösning handlade om att våga välja kvalitet.
– Hur stor vinsten ett företag har, är en dålig markör för kvaliteten på dess produkter. Men om ersättning kopplas till kvaliteten, då är det en mycket bra drivkraft för att öka kvaliteten, sa han. Som det är i dag är kvaliteten inte ens med som faktor i vården.
Som avslutning kastade han in en brandfackla i debatten om vinster i vården:
– Det är ingen som diskuterar de vinster vi gör i Getinge när vi säljer sängar till vården, jag ser ingen skillnad på tjänster och produkter. Det är klart att det ska gå att göra en vinst för alla företag.
Sectras vd Torbjörn Kronander tog avstamp i två problemområden, upphandlingarna och inkomstbeskattning av nyckelpersoner som flyttar till Sverige för att jobba i svenska bolag.
– Företagsbeskattningen är bra, vi betalar gärna skatt för allt vi får i Sverige, men människor som kommer utifrån har väldigt svårt att förstå varför de ska bli beskattade så hårt på deras inkomst.
Efter pausen gav politikerna sin vision om framtidens vård och omsorg med fokus på medicintekniken. I diskussionen deltog från vänster Anna Starbrink, fp, landstingsråd i Stockholm, Jonas Eriksson, mp, riksdagsledamot och vice ordförande i näringsutskottet; Christofer Fjellner (M), EU-parlamentariker samt Helene Hellmark Knutsson, s, oppositionens finanslandstingsråd. Moderator för diskussionen var Swedish Medtechs vice vd Petrus Laestadius.
En fantastisk avslutning på dagen gav simmaren, politikern och, som han säger själv, ”handikappade” David Lega. Mannen som har satt världsrekordet i frisim 14 gånger. Inför mötets 160 deltagare, varav flera från branschens största tillverkare av handikapphjälpmedel, berättade han om hur han utvecklade sin egen rullstol, hur han lärde sig att skriva och rita med pennan i munnen och att simma.
– Jag lärde mig simma som 12-åring, det var den seger jag var mest lycklig över, inte världsrekordet. Inte tittade jag på andra och tänkte att jag borde lärt mig simma för länge sedan, jag var bara så lycklig.
Hans recept till föräldrarna som vill ha lyckliga barn, sammanfattade han så här:
– En lagom balans av kärlek, stöd, krav och beröm, det är allt som krävs.
Inte ett industrimagnat-öga i hela salen var torrt efter den avslutningen.
↧
↧
Hjälpmedelsmässan fick 1200 besökare
Mässan Hjälpmedel och välfärdsteknologi gick i Lund den 14-15 maj. Mässan hade 1200 besökare och inleddes med att Lunds kommunalråd Tove Klette (fp) invigde mässan.
Tove hoppades liksom arrangörerna att denna mässa nu blir en lundensisk tradition. OS medaljören och inspiratören Anders Olsson föreläste på temat: Det finns ingen gräns och Anders drog fulla hus.
Hjälpmedel och välfärdsteknologi är mässan där framtid och innovation står i fokus. Syftet med detta forum är att presentera produktnyheter, ta upp aktuella ämnen genom seminarier och därmed öka förutsättningarna för en kvalitativ och tillgänglig vård och omsorg. Här möts hjälpmedelscentraler, beslutsfattare, vårdpersonal, brukare och alla som har ett intresse för hjälpmedel.
Mängder av föreläsare och många innovationer presenterades.
Här möttes folk i branschen, människor som själva har funktionsnedsättningar och leverantörer, innovatörer och tillverkare. Målet med mässan är att skapa en bättre framtid för alla.
Datum: 14-15 Maj Plats: Färs & Frosta Sparbank Arena i Lund.
↧
Akademiska först med träningsrobot
Akademiska är det första sjukhuset i Sverige som införskaffat en Eksorobot, ett så kallat exoskelett, som ska hjälpa ryggmärgsskadade, som är helt eller delvis förlamade, att träna upp rörelseförmåga, balans och muskelstyrka.
Roboten finns på plats sedan den 4 juni 2014 och från hösten räknar Akademiska sjukhuset med att ryggmärgsskadade, hjärnskadade och andra patienter med neurologiska diagnoser ska kunna nyttja det nya hjälpmedlet för att träna upp rörelseförmåga, balans och muskelstyrka.
Eksoroboten är ett robotiserat hjälpmedel som hjälper personer med neurologiska funktionsnedsättningar att träna upp rörelseförmåga, balans och muskelstyrka. Andra effekter av träningen kan vara minskade problem med spasticitet, det vill säga ryckningar och kramper. Likaså minskad smärta samt förbättring av tarmens och urinblåsans funktion.
Foto: Prof. Sankai University of Tsukuba / CYBERDYNE Inc
↧
Missa inte Fokus Hjälpmedel i Västerås
Det här är mässan där du som jobbar i branschen eller själv har en funktionsnedsättning tillsammans med leverantörer, innovatörer och tillverkare skapar framtidens hjälpmedel! Syftet med detta forum är att presentera produktnyheter, ta upp aktuella ämnen genom seminarier och därmed öka förutsättningarna för en kvalitativ och tillgänglig vård och omsorg. Fokus Hjälpmedel är ett samarbete mellan hjälpmedelsverksamheterna i 7-klövern, och Swedish Medtech – branschorganisationen för medicinteknik med sektorsgruppen HELP.
Ta chansen och se både nya och välkända produkter från de ledande leverantörerna inom branschen.
När: 15-16 oktober 2014
Var: Bombardier Arena, Västerås
Hur: Läs mer och anmäl dig på Fokus Hjälpmedel
↧
Rekordstort tryck på Fokus Hjälpmedel
Det var stort tryck i montrarna båda mässdagarna och fullsatt på många av föreläsningarna.
– Mässan lockar precis de besökare vi främst vill träffa, som förskrivare, hjälpmedelskonsulenter och annat viktigt folk i branschen, säger Rikard Rönn, Skandinavienchef Permobil och ordförande i Swedish Medtechs HELP-grupp.
På kvällen arrangerades middag med underhållning för utställarna. Drygt 140 utställare minglade, underhölls av improvisationsteater och njöt av den Italienska buffén.
↧
↧
Snygg teknik för bättre hörsel
Enligt företaget ska Vibrant Soundbridge passa den som av olika skäl inte kan använda vanliga hörapparater, och som inte hör så dåligt att det är aktuellt med ett så kallat cochleaimplantat. Med det nya Vibrant Soundbridge mellanöreimplantatet kan användare gå igenom magnetkameraundersökning på 1,5 Tesla utan att implantatet behöver tas bort. Därmed blir medicinska undersökningar säkrare. Det är särskilt viktigt för den yngre gruppen av implantatanvändare som kan behöva genomgå olika typer av hälsokontroller under livet.
Ljudprocessorn Samba har fått Red Dot Award, en internationell designutmärkelse, för utformningen av olika utbytbara skal i flera färger. På så sätt kan Samba anpassas efter användarens personliga stil. Den lilla processorn är fullmatad med avancerad hörselteknik och kan anslutas till externa enheter via Bluetooth eller hörslinga. Därmed kan den anslutas till smarta telefoner, FM-mottagare och andra hörseltekniska hjälpmedel trådlöst. Processorn kan anpassa sig till olika ljudmiljöer och automatiskt spara användarens favoritinställningar. Implantatet är CE-märkt.
Funktionen i implantatet utgörs av en vibrerande enhet som omvandlar inkommande signaler till mekaniska vibrationer och sänder dessa direkt till innerörat. Implantatets nya design möjliggör enklare hantering och större flexibilitet under operation.
Vibrant Soundbridge visade enligt pressmeddelande från Möllerström Medical upp för första gången vid International Vibrant Soundbridge & Bonebridge Symposium i Rom i år.
↧
Ny stomipåse gör livet lättare
I Sverige lever cirka 30 000 människor med stomipåse på magen och Swedish Medtech skrev redan 2012 en vädjan till dåvarande socialminister Göran Hägglund om att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, skulle se till den totala hälsoekonomin när nya produkter skulle godkännas och bedömas, för främja innovation på området. Nu har en ny sorts produkt godkänts av myndigheten. Det är Coloplast som tagit fram SenSura Mio, en stomipåse som på flera sätt skiljer sig från sina föregångare.
– Det här är en spännande ny produkt. Framför allt filtret känns som en viktig utveckling, eftersom det är ett problem för många stomiopererade att påsen fylls med luft. Även materialet är en stor förbättring, det känns behagligt och mjukt att ta i och mot huden. Det finns ett behov av att vidareutveckla och skapa bättre stomiprodukter som förenklar vardagen för stomiopererade, säger Annica Wistedt, stomiterapeut på Ersta sjukhus stomimottagning, intervjuad för pressmeddelandet från Coloplast.
SenSura Mio har bland annat en patenterad diskret grå färg istället för beige, är i textil istället för non-woven, har en ny elastisk häftplatta som följer kroppens rörelser, ett cirkelformat filter som minskar risken för att påsen fylls med luft och för tvådelade produkter en ny, säkrare klickkoppling. Den nya stomipåsen har tagits väl emot av vårdpersonal och användare runtom i Europa där produkten lanserades i våras.
– Den här nya produkten är en befrielse. Det är första gången sedan 1993 som jag känner mig säker och fri, utan att behöva oroa mig för läckage, säger Anders Dahlquist, 61 år, från Boden, ileostomiopererad sedan 20 år tillbaka och en av de första testpersonerna av SenSura Mio i Sverige.
Över 700 stomiopererade personer har varit med och testat och flera hundra prototyper ligger bakom den nya produkten som kan förändra sättet att leva för människor med stomi. Det har tagit tre år att utveckla det nya sortimentet av stomipåsar. Produkten finns nu tillgänglig på den svenska marknaden.
– Det är oerhört glädjande att SenSura Mio nu har fått klartecken även i Sverige. Den här produkten är ett paradigmskifte för stomiprodukter och har tagits emot väldigt positivt på de marknader som den har lanserats på. Vi är övertygade om att den kommer att göra stor skillnad för många stomiopererade. Att stomipåsen syns mindre och känns mindre kan vara helt avgörande för hur trygg man känner sig och för livskvaliteten, säger John Raabo Nielsen, vd på Coloplast, i Sverige i pressmeddelandet från företaget.
Stomiprodukter svarar för 1,7 % av den totala kostnaden för högkostnadsskyddet och priserna motsvarar genomsnittet för Europa.
↧
Hälsoekonomi för företagare: ”Skaffa ekonomiska argument!”
En kväll i slutet av oktober var medicintekniker och civilekonom Catharina Borgenstierna inbjuden till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på Kungsholmen i Stockholm för att tala om hälsoekonomi för företagare. Seminariet ingick i en föreläsningsserie anordnad för medlemmarna i nätverket Kvinnors nätverk för en innovativ hälso- och sjukvård och av Stockholms Läns Landstings Innovationssystem SLL Innovation i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm och projektet Främja kvinnors företagande. Catharina Borgenstierna driver företaget Bestic som tillverkar äthjälpmedlet med samma namn.
Hälsoekonomi syftar till att uppskatta kostnader för de faktorer som rör vår hälsa, till exempel sjukvården i stort eller ny teknik. Kostnaderna för sjukvård ökar i hela världen vilket är en utmaning för samhället. Sjukvården måste bli effektivare. En fråga man måste ställa sig, enligt Catharina Borgenstierna, är: ”Kan vissa åtgärder skapa mer hälsa för pengarna än andra?”
En möjlighet och utmaning för den medicintekniska industrin är att leverera produkter som hjälper till att reducera kostnaderna för sjuk- och hälsovård.
Som egenföretagare är det viktigt att kunna argumentera för sin produkt eller tjänst och ett inköpspris säger inte allt. En totalkostnad innefattar också kostnader för installation, drift, utbildning, service och uppdateringar. Även avveckling och skrotning kostar. För en företagare är det viktigt att beräkna värdet av sin tjänst eller produkt och skaffa sig ”ekonomiska argument”.
– Ju fler ekonomiska argument desto bättre. Ett är en bra början och tre är att ha kommit långt. Att ha ekonomiska argument för alla delar av sin verksamhet är utmärkt, säger Catharina Borgenstierna.
Catharina Borgenstierna tycker att man kan beräkna värdet av en tjänst eller en produkt utifrån hur stora kostnaderna som konsekvenserna av ett problem blir. Kostnaderna för konsekvenserna är värdet av att få ett problem löst. Gör man så här för sina produkter och tjänster så får man ekonomiska argument.
– Det finns olika sätt att mäta, men mät – då har du något att diskutera, fortsätter hon.
Catharina Borgenstierna hänvisar till den upphandling av produkter för sårvård som SLL genomförde 2011-2012. Man tog i den upphandlingen inte bara hänsyn till styckepris utan även behandlingskostnader med slutsatsen att den dyraste produkten hade en behandlingskostnad som var tre gånger lägre än den billigaste.
Catharinas tips till egenföretagare:
- Gör en kostnadsanalys
- Uttryck alla fördelar med ett mått
- Gör fallbeskrivningar – förslagsvis tre stycken. Har du inga, gör exempel på hur det skulle kunna vara!
- Mät före och efter införandet av produkten – då får du ett mått
- Beskriv utfallet och jämför skillnaderna före och efter införandet – så får du en fallbeskrivning
- Livskvalitet kan mätas med standardiserade instrument som EQ5D, SF-36 och SF-12
- Använd Medipal, ett utmärkt verktyg för datauppsamling och patientuppföljning via mobilen
↧